Efter mycket tid och tålamod, många stopp då hon dragit och massvis av klick och godbitar när kopplet varit slakt och hon sökt kontakt har vi kommit en bra bit på vägen. Det är nu riktigt trevligt att ta en promenad tillsammans och om jag vill kan jag till och med jogga och/eller springa med henne. Hon anpassar sitt tempo efter mitt och stannar om jag stannar.
Tänkte dela med mig av ett litet videoklipp från imorse. Har tyvärr inget på hur det såg ut förr men hundar som drar i kopplet är ju tyvärr en ganska vanlig syn så jag är övertygad om att ni vet hur det ser ut när "HUNDEN rastar ägaren". Så var det för oss förut. Idag promenerar VI TILLSAMMANS. Ett litet bevis på att det inte behövs några ryck i kopplet eller andra obehagliga korrigeringar för att få en hund som drar att gå fint. Enjoy!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar